Intro (Timbuktu):
Hej allihopa.
Hej, hej, hallå!
Hej, goddag, tack, goddag, hej, goddag.
Hur är läget?
Jo, tack...
Såhär är det,
att ännu en gång står vi inför samma gamla problem som vanligt.
Dom har fan blivit'stora, och dom var pyttesmå.
Och jag vet som vanligt inte hur vi ska lösa dem
eller komma över dem här sakerna som står mellan oss och total lycka.
Men...
Vad jag tror är att om vi skiter i det och inte gör ett piss,
så kommer nog tiden att lösa hela grejen,
för tiden har en sån magisk effekt på oss.
Mañana mañana, eller manana manana som vi säger.
Skjut på det, skjut på det, skjut på det.
Timbuktu:
Hon sa att det gått tre veckor över tiden,
jag tänkte det är bäst att hon överdriver,
vadå dom pillerna du tar var dag,
hjälper inte dom ska du och jag ha barn,
jag menar jag har gig och du har ditt plugg,
det är väl bra med kids men nu blir litt dumt,
men gynekologen säger att det finns risker,
för psykologiska aspekter som trycker,
fan va lätt att va efterklok,
ska det bli nytt liv för vi hade sex ihop,
jag menar jag kan inte ens planera en dag fram,
ett sånt ansvar kräver en fulländad man,
det är långt ifrån jag och knappast du,
nåt att ångra nån dag inget vackert slut,
ett snabbt beslut eller du är inte säker,
bara ett sår till så kanske tiden läker det.
Ref:
För det ordnar sig, det gör det alltid,
jo, det löser sig, så brukar allt bli,
det kommer fixa sig till slut,
det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur,
och flera mil ifrån, det ordnar sig.
Chords:
Jag kastar bollen i luften, ser var den landar,
låter den studsa, ler när den stannar,
vet var jag är man, är där jag hamnar,
trevar och famlar, lever och andas,
blundar åt problemen som samlas,
hot från den ene, brev från den andre,
fogden är sne och har kletiga vantar,
tror inte det man, teven den stannar,
livet är för kort för sånt,
passerar såna bekymmer på min horisont,
planerar aldrig i förväg, jag spar på tiden,
tar ner det till en nivå där jag bara glider,
tar det lugnt, ingenting att stressa för,
kvittar vad som väntar bakom nästa krök,
nej, inget jobb, inget slit, inget folk kommer hit.
inget knas, inget skit för jag vet.
Ref:
Det kommer ordna sig, det gör det alltid,
jo, det löser sig, så brukar allt bli,
det kommer fixa sig till slut,
det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur,
och flera mil ifrån, det ordnar sig.
Supreme:
Lyssna, förr eller senare kommer hon fatta,
plus du tog det jävligt lugnt och lät henne tala till punkt,
hör hur du resonerar nu när vi snackar,
man du gjorde inget dumt, lät som hon tog det för tungt,
vi har ungt blod i ådrorna, studs i dojan,
vi måste gasa när vi kan och få bukt med nojjan,
och jag kör om du ger mej nyckeln eller cykeln väljer flykten,
härifrån passa på när du sluppit bojjan,
måste kolla av resten av världen vi roddar resten på vägen,
liftar till löningen har landat,
gå från värsta misären till förfest i baksäten,
då är jag oförmögen till att stanna,
tjänar ingenting till att oroa sig mer,
det som är gjort är gjort och jag vet att jag kan lova dig,
tärningen är kastad allting står på spel,
spela korten fort för du vet det kommer ordna sig.
Ref:
Åh, det kommer ordna sig, det gör det alltid,
jo, det löser sig, så brukar allt bli,
det kommer fixa sig till slut,
det är inget tvivel om, fast nu känns skiten sur,
och flera mil ifrån, det ordnar sig.
det gör det alltid,
för det löser sig, så brukar allt bli,
men det fixar sig till slut,
som allt annat,
om det inte går nu så skjuter vi bara fram det,
för det ordnar sig.
Artist: Caitlin Crosby
Artist: First Degree
Artist: Survivor
Artist: Cam'ron