Tro Och Tvivel Lyrics - Håkan Hellström

-94 hade jag ett fast jobb på Pååls bagerier 

Till jag började med Tequila och blev trummis I en ny orkester 

Och sen sa dem på Pååls att några skulle gå 

Och det betydde Karl-Johan, Andreas och jag 

Jag hade inga barn då, men Karl-Johan hade två 

Så det tog hårt på honom 

Det var nästan alltid svart I tankarna på Långedragspaviljongen 

Där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen 

Och vi såg på de unga och glömska, I båtar och I varandras armar 

Och tänkte "skuld och lidande väntar på er fortfarande" 

Jag har gått på knä så många år I den här staden 

Men jag svär att jag hörde Frälsningsarmén sjunga om att lämna allt 

Bakom sig, första gången jag såg dig 

Och jag svär att jag hörde lastbilar från E4:an dundra förbi där utanför 

Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö 

Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna 

Det var då Lena, nu vill jag alltid stanna 

Och min lille son ler mot manshororna 

När vi går förbi hand I hand, åh Fiskekyrkan 

Åh, ändå Hurricane 

När de skrev om mig I tidningen sa du som det var 

"Glöm mig aldrig Håkan, parkbänken är aldrig långt borta"