Underbar Lyrics - Singles - Fronda

Okej.. Sann historia.. Yeah. 

Hon var sjutton år, 45 kilo lätt, skinn och ben 

Men spegeln äter upp det positiva som hon ser 

Lämna mig ifred för jag orkar inte mer 

Två, fingrar i halsen - hostar upp mina problem 

så, spottar ut skam, hon lever med en fiende 

lever med en nattsvart känsla så vidrig, men 

Känns som döden knackar på när man är ensam 

Jag skär mig själv för att rymma ifrån den känslan 

Tänk dig en massa människor som samlas runt dig 

och pekar ut alla dina fel som ett mönster 

Därför stannar jag hemma, låser in mig på rummet 

det känns lite tryggare - världen genom mitt fönster. 

Har dåligt med pengar, kan inte följa trenderna 

och gör man inte det så försvinner de flesta vännerna 

sömnlös, hoppet hoppade av 

första chansen det fick så jag mår botten idag. 

Ref x2: 

Du är vacker som du är, du måste vara som du var. 

Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är idag 

Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra 

för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar. 

Har en farsa som är världens största egoist 

Han blev kär i alkoholen, tar familjen sist 

Jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig ett piss 

En ensam fågel som bär på tok för stor kvist. 

Våra liv kan kännas tomma och iscensatta 

tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas 

det äter upp mig inifrån, självkänslan 

ligger i respirator så skadad och väntar 

Den positiva lilla tjejen är försvunnen 

Blicken är tom, kapitel 17 är ba' mörker 

Varför spelar spegeln ett spel mot mig? 

Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig? 

Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang, 

när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band? 

Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött, 

ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp 

Ref x2: 

Du är vacker som du är, du måste vara som du var. 

Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här idag 

Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra 

för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar. 

Det känns som första dagen i skolan ja, fast varje dag 

nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks 

om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar 

då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra 

en osynlig 17-åring vore allas dröm 

men inte på det sättet det skeppet har gått på grund 

låt mig inte sitta själv idag igen 

låt mig inte möta mina tankar som följer mig hem 

blickarna i korridoren är som knivhugg i låren 

det är sånt som får mig att överväga resan till båren 

tonåren, som skulle vara något bra 

varför flyttar de på mig när mobbarna får vara kvar? 

Men jag förstår dem, det måste vara mitt fel 

det måste va' mitt äckliga jag som sätter mig i spel 

det finns ingenting som går upp, allting går ner 

bäst jag smyger in på rummet och skriver mitt brev. 

Ref x2: 

Du är vacker som du är, du måste vara som du var. 

Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här idag 

Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra 

för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.